Avsnitt 00

Inkludering och jämlikhet

Varför inkludering och jämlikhet inte bara är etiska åtaganden inom kreativt mentorskap, och hur de förutsättningar vi skapar för unga människor direkt formar vilken kreativitet i sig som blir möjlig.

Börja läsa
Andra ämnen
Skrolla

Avsnitt 01

Introduktion

Kreativitet blomstrar i miljöer där individer känner sig trygga, värdefulla och fria att dela sina unika perspektiv. Inom konstutbildning och mentorskap är inkludering och jämlikhet inte bara eftersträvande värden – de är själva grunden som gör att kreativitet kan växa fram och växa. När alla har lika tillgång och verkligen känner att de hör hemma, skapas förutsättningar för autentiskt kreativt uttryck och samarbete.

Inkludering i mentorskap för kreativa ungdomar kan beskrivas som att aktivt skapa en miljö där alla unga känner sig välkomna, respekterade och värderade, oavsett bakgrund, förmågor eller identiteter. Jämlikhet i detta sammanhang innebär att säkerställa att alla har lika tillgång till möjligheter, stöd och resurser inom mentorprogrammet. Det handlar om att behandla alla rättvist och ge varje ung person det de behöver för att lyckas.

När unga känner sig inkluderade och ser att deras olikheter erkänns och respekteras, är de mer benägna att ta kreativa risker, dela sina idéer och samarbeta meningsfullt med andra. En verkligt inkluderande miljö uppmuntrar till utforskning, experimenterande och nedbrytning av interna och externa barriärer som annars kan hämma självuttryck. Jämlikhet säkerställer att alla röster kan höras och att ingen lämnas utanför, vilket gör det kreativa utrymmet rikare, mer mångsidigt och mer dynamiskt.

I ett bredare utbildnings- och sociokulturellt sammanhang har främjande av inkludering och jämlikhet genom konsten kraften att bygga broar mellan individer och samhällen. Konst blir inte bara ett sätt att uttrycka sig personligt utan också en katalysator för dialog, empati och social sammanhållning. Den kan utmana stereotyper, öppna sinnen och hjälpa deltagarna att föreställa sig nya möjligheter för sig själva och samhället.

Även om dessa begrepp är nära sammankopplade har de tydliga betydelser inom kreativt mentorskap. Tillgänglighet avser att ta bort praktiska, fysiska, digitala och kommunikationsmässiga hinder så att alla kan delta. Inkludering innebär att skapa en miljö där deltagarna känner sig respekterade, värderade och kan bidra som de själva. Deltagande går ett steg längre genom att säkerställa att unga människor aktivt påverkar aktiviteter, uttrycker sina idéer och tar ansvar för den kreativa processen. Tillsammans skapar dessa principer förutsättningar för meningsfullt engagemang och lika möjligheter till kreativ utveckling.

På Folkuniversitetet är vårt engagemang för inkludering och jämlikhet förankrat i vår övertygelse om att kreativitet är en universell mänsklig förmåga. Genom att upprätthålla dessa värderingar bidrar vi till att kreativa utrymmen är tillgängliga, inspirerande och transformerande för alla, vilket gör det möjligt för varje deltagare att bidra med sin berättelse, utveckla sina talanger och få kontakt med andra på meningsfulla sätt. På så sätt är inkludering och jämlikhet inte bara utbildningsprioriteringar; de är själva grunden för vilken varaktig kreativitet och kulturell vitalitet bygger.

Avsnitt 02

Verktyg och resurser

Strategi

Europeiska kommissionen antog jämställdhetsstrategin 2026–2030 den 5 mars 2026. Strategin föreslår konkreta åtgärder för att integrera jämställdhet i alla aspekter av livet, både online och offline, från utbildning och hälsa till arbete och ledarskap. Den utvidgar omfattningen av den tidigare strategin genom att omfatta alla principer i färdplanen för kvinnors rättigheter, som godkändes av alla medlemsstater 2025. Förutom att säkerställa att nyligen antagen jämställdhetslagstiftning genomförs vederbörligen, tar strategin itu med nya hot såsom könsbaserat cybervåld, könsfientliga berättelser och AI-relaterade risker, som särskilt drabbar kvinnor. 

Besök Resurs →
Rapportera

Denna rapport fokuserar på den roll som kultur spelar för att främja jämställdhet och, ännu viktigare, hur man kan uppnå jämställdhet inom de kulturella och kreativa sektorerna.

Besök Resurs →
Forskning

Alice Fox forskning vid University of Brighton etablerar en djupare förståelse för verkligt inkluderande praktik och utvecklar konceptet med utökat lyssnande, ett sätt att vara med och bemöta en annan person.

Besök Resurs →
Ramverk inklusive praktiska verktyg

FAIM Resource Center stöder fakulteten och deras adepter i deras utveckling och utveckling av adeptcentrerade och styrkebaserade mentorskapsmetoder inom forskarutbildning och professorat. FAIM-ramverket omfattar en mentorskapsfilosofi, nyckelprinciper och praktiska verktyg och resurser som gynnar både mentorer och adepter.

Besök Resurs →
Artikel

Denna artikel utforskar och sammanfattar egenskaperna och resultaten i norsk forskning om mentorskap för inkludering, med hjälp av en litteraturöversikt. Mentorskap matchar yngre eller mindre erfarna individer med mentorer utan föräldrar för att ge stöd och främja färdigheter, personlig utveckling och/eller uppnående av specifika mål, såsom anställning. 

Besök Resurs →
Mentorhandbok

Med denna handbok vill Specialpedagogiska myndigheten och Stockholms universitet ge stöd genom att ge praktiska råd om hur mentorer kan arbeta med mentorskapet. Handboken innehåller checklistor och övningar som kan skrivas ut eller sparas för att fyllas i digitalt. 

Besök Resurs →
Tematiskt avsnitt, Guidebok

Inkluderande mentorskap avser en typ av mentor-adept-relation där båda parter lär sig av varandra och drar nytta av relationen, och syftar till att minska maktbalansen och göra relationen mer tillgänglig och rättvis för människor från alla bakgrunder och identiteter. I denna modell knyter mentorerna kontakt med studenten kring deras olika identiteter. Detta är ett separat, tematiskt avsnitt från guideboken ARC-Learn Practitioner Guidebook: Practical Considerations for Implementing an Alternative Model of Undergraduate Research Experience.

Besök Resurs →

Avsnitt 03

Tvärtematiska resurser

DISCO-inlärningsplattform

EU:s Erasmus DISCO-projekt syftar till att förbättra de digitala kompetenserna...

Webbplattform

EU:s Erasmus DISCO-projekt syftar till att förbättra den digitala kompetensen hos yrkesvägledare och yrkesvägledare som står inför radikala utmaningar och förändringar i sin praktik genom verktyg, lärandeinnehåll och aktiviteter.

Besök Resurs →

Lärande4Allt

Erasmus+-projektet Lärande för alla syftar till att förbättra tillgången till vuxenutbildning...

Online-resurs

Erasmus+-projektet Lärande för alla syftar till att förbättra tillgången till vuxenutbildning för utsatta grupper, särskilt migranter, flyktingar och lågutbildade vuxna. Genom digitala verktyg, uppsökande metoder och kapacitetsuppbyggande resurser stöder projektet vuxenutbildningsanordnare i att skapa mer inkluderande, tillgängliga och kulturellt responsiva lärmiljöer.

Besök Resurs →

Peer4Inclusion

Erasmus+-projektet Peers4Inclusion syftar till att öka den sociala inkluderingen av unga människor ...

Online-resurs

Erasmus+-projektet Peers4Inclusion syftar till att öka den sociala inkluderingen av unga med funktionsnedsättningar genom jämlikledda online-workshops som använder digitala verktyg och erfarenhetsbaserade inlärningsmetoder. Projektet utvecklar tillgängliga lärresurser, en online-plattform och peer-to-peer-utbildningsmetoder för att hjälpa ungdomsorganisationer att bekämpa funktionsnedsättning och främja inkluderande deltagande i sociopedagogiska aktiviteter.

Besök Resurs →

Avsnitt 04

Ämnesrelaterade aktiviteter

Följande aktiviteter bygger på de samskapande och deltagande metoder som utvecklats genom workshops som leddes av Skopjes Lab (SkopjeLab), i dialog med insikter som samlats in under våra egna workshops. En workshop som hölls i Skopje fokuserade på att bygga gruppmedvetenhet, tillit och kollektiv närvaro som grund för samarbete. Genom kroppsliga och reflekterande övningar utforskade deltagarna hur uppmärksamhet på sig själv och andra kan stödja inkluderande och kreativa processer.
Aktiviteter som att gå med medvetenhet och spegla rörelser användes för att introducera icke-verbal kommunikation, observation och delat ansvar inom gruppen. Dessa övningar uppmuntrade deltagarna att ställa in sig på gruppdynamik, experimentera med ledarskap och följarskap, och uppleva samskapande på en fysisk nivå. Detta utvecklades vidare genom aktiviteten Levande Skulpturer, där deltagarna gemensamt formade tillfälliga konstverk och lyfte fram värdet av individuella bidrag inom ett gemensamt resultat.
Workshopen avslutades med reflekterande övningar inriktade på mål och ambitioner, med hjälp av öppna frågor och Post-it-lappövningar för att belysa individuella och kollektiva intentioner. Tillsammans skapade dessa aktiviteter en gemensam grund för framtida sessioner, vilket skapade förutsättningar för förtroende, inkludering och gemensamt lärande som ligger till grund för det arbete som beskrivs i följande avsnitt.

Att bygga ett tryggt utrymme

Vandra med medvetenhet

Fullständig aktivitetsinformation

Denna aktivitet kräver ett rymligt rum där deltagarna kan röra sig fritt utan att stöta i varandra och kan användas med grupper av olika storlekar. Be alla att sprida ut sig och börja gå tyst runt i rummet och använda hela utrymmet. Be deltagarna att föreställa sig att de står tillsammans på en flotte, som skulle välta om den inte är balanserad. Det betyder att de måste vara noga med sina egna rörelser och var andra befinner sig i utrymmet.

Deltagarna ska inte prata under aktiviteten; fokus ligger på att röra sig medvetet och observera andra. Som ledare, observera och hjälp till vid behov. Efter några minuter, introducera nästa steg: när två personer får ögonkontakt stannar de framför varandra och håller ögonkontakt i några sekunder innan de går vidare och fortsätter att gå. Låt alla prova detta flera gånger med olika personer. För att utveckla övningen, lägg till enkla hälsningar genom att till exempel skaka hand, röra vid armbågar eller stå sida vid sida och försiktigt luta sig mot varandra en stund innan de fortsätter. Nya uppgifter upprätthåller engagemanget för deltagarna.

Syftet med denna aktivitet är att utveckla observationsförmåga, fokus och icke-verbal kommunikation, samtidigt som den främjar koordination och medvetenhet om sig själv och andra. Den kan användas med grupper vid flera tillfällen, eftersom den väcker deltagarnas sinnen och skapar förutsättningar för kommande sessioner genom att låta alla se och uppmärksamma varandra. Aktiviteten kan anpassas för deltagare med olika rörlighetsnivåer genom att minska rörelsehastigheten, använda sittande versioner eller anpassa utrymmet. Deltagare som känner sig obekväma med direkt ögonkontakt kan istället uppmärksamma varandra genom gester eller delade föremål. Mindre grupper kan dra nytta av längre reflektionsperioder, medan större grupper kan delas in i mindre cirklar.

  1. Hur kändes det att få ögonkontakt med olika människor när du gick runt i rummet?
  2. Vad lade du märke till hos dig själv eller andra när du kommunicerade utan ord?
  3. Kände du dig mer medveten om gruppen eller kontakt med andra efter den här aktiviteten? Varför eller varför inte?
Lyssna med kroppen

Spegelrörelser

Fullständig aktivitetsinformation

Denna aktivitet är utformad för två personer men kan anpassas för större grupper. Ni behöver ett tomt utrymme där alla kan röra sig fritt och se varandra tydligt. 

Börja med att bilda par. Som mentor, överväg att tilldela par avsiktligt för att uppmuntra nya kontakter. En person i varje par tilldelas ledare och börjar göra mjuka rörelser, såsom handgester, enkla danssteg eller ansiktsuttryck. Den andra personen speglar dessa rörelser så exakt som möjligt och fokuserar på att följa ledarens tempo och stil. Efter en minut eller två, byt roller så att båda har chansen att leda och följa. Om ni arbetar med en större grupp, bilda nya par och upprepa aktiviteten. När alla är bekväma med att spegla kan ni utveckla övningen genom att uppmuntra delat ledarskap. Istället för att ha en utsedd ledare och följare rör sig båda parter tillsammans och svarar på varandras rörelser i ögonblicket. 

Målet är att tillsammans skapa rörelsesekvensen och låta skillnaden mellan ledare och följare upplösas. Detta tillvägagångssätt främjar kommunikation, lika deltagande och en känsla av inkludering. För större grupper kan flera par arbeta samtidigt i samma utrymme, eller så kan hela gruppen försöka röra sig tillsammans, med fokus på medvetenhet och kollektivt skapande.

Deltagarna kan spegla rörelser medan de sitter eller bara använda överkroppsgester om fysisk rörelse är begränsad. De som kommunicerar mer bekvämt genom icke-verbala uttryck kan fokusera på ansiktsuttryck, handrörelser eller användning av enkla föremål istället för helkroppsrörelser. Att para ihop deltagarna eftertänksamt och låta dem välja partners kan bidra till att skapa en större känsla av trygghet och tillit, särskilt i olika grupper.

1. Hur kändes det att leda och att följa? Var det ena lättare eller svårare för dig?

2. Vad lärde du dig om att kommunicera och få kontakt med din partner genom rörelse, särskilt när du delar ledarskap?

3. Fanns det något i den här aktiviteten som fick dig att tänka på att inkludera allas idéer?

Improvisera osäkerhet

Levande skulpturer

Fullständig aktivitetsinformation

Detta är en dynamisk gruppaktivitet där deltagarna använder sina kroppar och sin fantasi för att skapa ett gemensamt konstverk. Aktiviteten börjar med att alla går fritt runt i rummet. När som helst initierar en person genom att stanna och inta en pose med sin kropp och bli en mänsklig skulptur. Resten av gruppen märker detta, stannar gradvis upp och en efter en ansluter sig, var och en lägger till sin egen pose till den växande skulpturen. Deltagarna relaterar till varandras poser och skapar ett enhetligt gruppkonstverk.

När gruppen har byggt ett komplett, sammankopplat arrangemang bryter alla isär och fortsätter att gå runt i utrymmet. Därefter bestämmer sig en annan deltagare för att stanna och inta en ny pose, och processen upprepas, vilket resulterar i en annan gruppskapelse varje gång. Handledaren kan vidareutveckla övningen genom att introducera ett tema för varje omgång, såsom ”natur”, ”känslor” eller koncept relaterade till ett pågående konstprojekt. Denna övning kan också användas för att utforska element som komposition, balans och rumsliga relationer inom en kreativ process.

Levande skulptur uppmuntrar kreativitet, samarbete och spontant uttryck. Varje deltagare bidrar och hjälper till att forma det slutliga konstverket, vilket betonar värdet av varje individs input. Det finns inget rätt eller fel sätt att delta; fokus ligger på kollektivt skapande och respekt för varje persons idéer och tolkningar. Genom denna aktivitet upplever deltagarna kraften i att arbeta tillsammans, vilket främjar en känsla av enighet, inkludering och gemensamma prestationer.

Aktiviteten kan anpassas genom att låta deltagarna bidra genom att använda sittande positioner, handgester, ansiktsuttryck eller föremål snarare än helkroppspositioner. Mentorer kan introducera teman gradvis eller ge visuella uppmaningar för att stödja deltagare som drar nytta av ytterligare struktur eller bearbetningstid. I större grupper kan skapandet av mindre skulpturer säkerställa att alla har tillräckligt med utrymme och möjligheter att bidra.

1. Hur kändes det att bidra med din egen pose till gruppskulpturen, och vad lade du märke till i hur din idé kopplades till andras?

2. På vilka sätt reagerade och införlivade gruppen varje persons individuella uttryck? Kände du dig inkluderad och sedd i den slutliga skapelsen?

3. Läggde du märke till några kreativa idéer som överraskade eller inspirerade dig?

Att känna igen stresssignaler

Utforska mål och ambitioner: Öppna frågor och post-it-övning

Fullständig aktivitetsinformation

Att förstå varje adepts kreativa ambitioner och mål är avgörande för att kunna erbjuda skräddarsytt stöd. Tidigt i mentorskapsprocessen, ta dig tid att lära känna deltagarna genom att ställa öppna frågor som: 

Vad vill du börja göra? 

Vad vill du sluta göra? 

Vad vill du göra mer? 

Vad vill du göra mindre? 

Dessa frågor hjälper till att väcka reflektion och samtal om personlig utveckling och kan anpassas till gruppens behov. Ett annat engagerande sätt att utforska gruppens mål är Post-it-lappövningen. 

Ge varje deltagare en bunt post-it-lappar och en penna. Sätt en kort tidsgräns och be alla att skriva ner så många mål eller önskemål som möjligt, ett per lapp. Dessa kan inkludera färdigheter de vill lära sig, tekniker att utforska eller utvecklingsområden. Betona att stavning och handstil inte spelar någon roll; det viktiga är idén.

Deltagarna fäster sedan lapparna på sig och går runt i rummet och läser varandras anteckningar. Om någon hittar ett mål som resonerar kan de ta den anteckningen och lägga till den i sin egen samling. Efter några minuter, samlas i en cirkel och låt alla läsa högt anteckningarna på sin kropp. 

Denna aktivitet hjälper gruppen att upptäcka gemensamma ambitioner, ger alla en röst och ger mentorn värdefulla insikter för att vägleda mentorskapsprocessen. Anteckningar kan vara anonyma, och det finns inga rätt eller fel svar. 

Deltagarna bör erbjudas flera sätt att uttrycka sina idéer, inklusive att tala, skriva, rita eller använda symboler, beroende på deras kommunikationspreferenser och läs- och skrivnivåer. De som föredrar avskildhet kan skicka in anonyma anteckningar eller diskutera sina reflektioner individuellt med mentorn innan de delar med gruppen. I grupper med blandad förmåga kan mentorerna förenkla frågorna, ge exempel eller ge extra reflektionstid för att säkerställa att alla kan delta på ett meningsfullt sätt.

1. Vilka mål eller ambitioner överraskade dig mest, antingen dina egna eller de som delas av andra, och varför?

2. Märkte du några gemensamma teman bland gruppens mål? Vad kan detta betyda för ert arbete tillsammans?

3. Vilket stöd tror du att ni behöver från mentorn eller gruppen för att arbeta mot era mål?

Avsnitt 05

Mentorinsikter

Mentor 1

Mats Norrgård

Musikalisk utveckling utan gränser

"

Mats Norrgård är musiklärare och aktiv kompositör för videospelsmusik, som har skapat musik i många olika genrer, allt från orkesterstycken till pop och metal. Han har arbetat som musiklärare i 17 år och undervisat unga människor i skolor, och idag stödjer han enskilda adepter med sångutveckling och låtskrivarprocesser.

Mats framhåller att en av de mest centrala aspekterna av inkluderande mentorskap är att inte göra antaganden utan att möta varje person utan fördomar och skapa en miljö som präglas av öppenhet och brist på förutfattade meningar. Mentorskapet börjar alltid med en process av relationsbyggande, där adepternas inspirationer, mål, föredragna arbetssätt och särskilda behov identifieras. Baserat på detta presenteras förslag på struktur, som de kommer överens om tillsammans.

Under mentorskapet ställs följdfrågor för att säkerställa att personen är nöjd med det nuvarande tillvägagångssättet eller för att identifiera eventuella justeringar som behöver göras. Till exempel, när en ung låtskrivare kände sig överväldigad av att komponera ett helt stycke, delade Mats upp processen i mindre kreativa uppgifter, med början med rytm och melodi innan man introducerade texten. Denna gradvisa metod ökade adeptens självförtroende samtidigt som man bibehöll det kreativa ägarskapet för arbetet.

Mats säger att man bör vara lyhörd för varje elevs förmågor men också våga utmana dem. Han anser att det är viktigt att sätta lärandemål utöver vad personen redan kan – att snabbt identifiera nya mål och ge personen uppgifter och stöd som hjälper dem att nå dessa mål, vilka kan ligga bortom vad adepten initialt trodde var möjligt.

"

Ingela Bäckman
Mentor 2

Ingela Bäckman

Trygga platser för kreativt uttryck

"

Ingela Bäckman är keramiker, skulptör och pedagog med över 20 års undervisningserfarenhet. Utöver sina egna kurser är hon kursansvarig för konst och hantverk på Folkuniversitetet.

Ingela förklarar att inkludering och jämlikhet är grundläggande principer genom all hennes undervisning, och att ett strukturerat och inkluderande tillvägagångssätt bidrar till att skapa en känsla av trygghet för deltagarna, något som är särskilt viktigt när man arbetar med grupper med särskilda behov. Genom att förbereda material i förväg och se till att alla arbetar med samma teknik får alla deltagare en likvärdig utgångspunkt, vilket bidrar till att minska stress och känslor av utanförskap. Tydliga instruktioner och ett konsekvent arbetsmetod främjar lugn och gemenskap inom gruppen, samtidigt som det stöder dem som behöver extra struktur. Hon varierar också den kreativa miljön genom att erbjuda både tysta och sociala utrymmen för kreativt arbete så att deltagarna kan välja det som passar dem bäst. Lärarens roll är inte bara att dela kunskap, utan också att bygga relationer genom att se, prata med och lära känna varje individ och deras arbete. Genom att vara villig att dela med sig av något av sig själv bygger hon förtroende, vilket är avgörande för inkludering och jämlikhet.

Detta kräver tid och engagemang, och ibland behövs två ledare för att möta allas behov i gruppmentorskapet. Fokus ligger alltid på att förstärka det som fungerar bra för deltagarna och skapa en miljö där alla känner sig trygga med att uttrycka sig kreativt. I en keramikworkshop kunde deltagarna välja mellan att arbeta tyst med enskilda verk eller att sitta vid ett delat bord för gemensam diskussion. Att tillåta detta val minskade ångesten för vissa deltagare samtidigt som det uppmuntrade andra att utbyta idéer naturligt.

"

placeholder.png
Mentor 3

Alexandra Karagianni

Skräddarsydd mentorskap

"

Alexandra Karagianni är en professionell danslärare utbildad i Tyskland. Hon började dansa som barn i Umeå och 2022 återvände hon och började undervisa på Balettakademin.

En metod jag har funnit särskilt effektiv när jag mentorerar unga människor i dans är att skapa utrymme för varje röst att höras, oavsett personlighet eller social position inom gruppen. Tonåringar är ofta mycket medvetna om status och kamratuppfattning, vilket kan göra det svårt för vissa att uttrycka sig öppet.

När jag arbetar med grupper använder jag anonyma eller semi-anonyma deltagandetekniker. Till exempel ställer jag en serie reflekterande ja-eller-nej-frågor medan alla har ögonen slutna. Eleverna svarar genom att räcka upp handen, i vetskap om att ingen annan kan se vem som svarade vad. Detta skapar en känsla av trygghet och gör att även de mer reserverade eleverna kan uttrycka sig ärligt. Jag uppmanar också eleverna att skriva ner sina önskemål eller feedback anonymt på papper, som bara jag läser, vilket ger dem ytterligare en säker kanal att uttrycka sig.

Med mer avancerade grupper har jag använt en mer interaktiv övning. Varje elev skriver sina personliga mål för det kommande året – ett mål per Post-it-lapp. De placerar sedan lapparna på sina kläder och rör sig runt i rummet och läser varandras anteckningar. När de träffar någon kan de göra anteckningar de relaterar till och lägga till dem själva. Efter en tid har alla anteckningar cirkulerat, och vi samlas som en grupp medan jag samlar in och sammanfattar teman. Denna aktivitet bygger kontakt och belyser gemensamma ambitioner, samtidigt som den förstärker att alla mål är lika giltiga och att allt är okej att uttrycka. Det skapar en känsla av trygghet, öppenhet och förtroende inom gruppen.

När jag är mentor en-mot-en övergår mitt tillvägagångssätt till dialog. Jag frågar om individens mål, önskemål och utveckling, vilket skapar ett mer personligt och stödjande utrymme.

Med tiden bidrar dessa metoder till att bygga förtroende och minska effekterna av social hierarki, vilket främjar en mer inkluderande och jämlik miljö.

"

placeholder.png
Mentor 4

Janna-Li Janke

Kombinera frihet med stöd för kreativ utveckling

"

Janna-Li Janke är utbildad violinist med nästan 20 års erfarenhet som lärare. Hon arbetar med unga människor med ADHD och autism och har själv en autismdiagnos.

Jag arbetar med unga människor med ADHD och autism. Några av dem identifierar sig som transpersoner. En sak jag har upptäckt fungerar bra när jag mentorerar unga människor inom kreativa områden som musik, hantverk och konst är att skapa en trygg plats där uttryck kommer före perfektion. Många unga människor, särskilt de som har mött utmaningar, bär på en rädsla för att bli dömda eller ”göra fel”. Genom att betona att det inte finns något enda korrekt sätt att skapa, hjälper jag till att sänka dessa barriärer och bjuder in dem att delta på sina egna villkor. Det innebär att fokusera på process snarare än resultat. När någon ges friheten att utforska utan utvärdering börjar de lita på sina egna idéer och utveckla förtroende för sina förmågor.

En ung person som har upplevt utanförskap har ofta svårt att lita på vuxna. Jag lägger ner mycket tid och ansträngning på att vinna deras förtroende. Konsekvens och närvaro är lika viktigt. Genom att dyka upp, vara engagerad, förbli intresserad av deras kreativa process och ge respektfull feedback bygger jag upp förtroende över tid. Detta förtroende gör det lättare att ha ärliga samtal om jämlikhet, representation och inkludering. I slutändan fungerar det bäst att kombinera frihet med stöd: att ge unga människor utrymme att skapa samtidigt som de känner sig trygga, värdefulla och inkluderade.

"

placeholder.png
Mentor 5

Milton Tegenfeldt

Pararbete för personligt uttryck

"

Milton Tegenfeldt är 20 år gammal och arbetar som danslärare samt tar lektioner som elev.

När jag är mentor för ungdomar i en dansstudio använder jag olika metoder för att lindra stress och göra lärandet så roligt som möjligt för eleverna. Och som en person som också är elev gillar jag mycket av tiden att ta till mig mina egna erfarenheter som ett sätt att utforma en plan för mina egna lektioner.

En dansstudio är en mycket intim och stressig miljö för många ungdomar som aldrig vill se dåliga ut eller är rädda för att verkligen uttrycka sig på grund av vad andra jämnåriga kan tänkas tycka. Det är därför jag försöker låta mina elever arbeta i par mycket av tiden, och det finns flera anledningar till varför jag väljer att göra detta!

Först och främst är det ett bra sätt för eleverna att lära känna varandra. De träffar och arbetar med en ny person varje vecka, så de möter olika personligheter varje gång, vilket hjälper dem att bli mer bekväma och känna sig mer inkluderade i gruppen eftersom de alltid har någon att arbeta med.

Det är också bra för dem att få ett nytt perspektiv på instruktionerna jag ger. När de arbetar i par får de input från en annan person som inte är jag, och jag tycker att det ofta är lättare för dem att lära av varandra och ställa frågor till varandra än att lära sig själva.

Och slutligen, när de arbetar i par är de alla jämlika och jag låter dem ta sin tid på varje övning så att båda personerna blir bekväma med stegen eftersom vissa personer är snabbare än andra på att lära sig koreografi.

"

Avsnitt 06

Dokumentation

Fotogalleri

Videor

Janna-Li Janke övar skalor på fiol med Amanda Nilsson och Taran Janke-Anderberg

Avsnitt 07

Resultat från online-workshopen

Online-mentorskapssession

20 november 2025 · Online · P2CC-praktikgemenskapen
Läs hela sammanfattningen ↓

Sammanfattning av workshopen

Folkuniversitetet ledde nyligen en workshop med fokus på inkludering och jämlikhet inom kreativt mentorskap. Under sessionen delade kreativa mentorer med sig av sina erfarenheter och strategier för att anpassa sina mentorskapsmetoder för att främja genuint inkluderande miljöer som möter deras adepters olika behov.

Ett centralt tema genom hela workshopen var vikten av att bygga autentiska och förtroendefulla relationer mellan mentorer och adepter. Deltagarna betonade att effektivt mentorskap måste börja med att lära känna adepten som en hel person: emotionellt, kreativt och kulturellt. Genom att möta adepter där de är och odla en avslappnad och informell atmosfär kan mentorer bygga förtroende, uppmuntra öppen kommunikation och hjälpa adepter att känna sig tillräckligt trygga för att uttrycka sina kreativa mål och stödbehov. Aktivt lyssnande, noggrann observation och skapandet av en trygg plats beskrevs som avgörande för att göra adepter bekväma och engagerade.

Mentorer uppmuntras att använda ett brett spektrum av metoder för att förstå sina adepter bättre. Detta inkluderar att ställa öppna frågor, erbjuda olika former av kreativt uttryck som att skriva, rita eller röra på sig, och erbjuda lågpressade möjligheter till deltagande. Att sätta tydliga förväntningar och gränser, samtidigt som man delar med sig av sina egna erfarenheter, kan bidra till att humanisera mentorer och främja ömsesidig respekt och sårbarhet.

Läs hela sammanfattningen

Workshopen undersökte också hur inkludering och jämlikhet manifesteras olika i individuell kontra gruppmentorskap. Enskild mentorskap möjliggör mycket personligt stöd, vilket särskilt gynnar dem som kan vara blyga eller marginaliserade. Utmaningen ligger i att säkerställa att mentorer inte påtvingar sina egna preferenser och förblir flexibla för adeptens föränderliga behov. I gruppsammanhang kan mångfald berika den kreativa processen och uppmuntra empati, men det kräver också noggrann uppmärksamhet på gruppdynamik, maktbalanser och kulturell känslighet. Jämlikhet – att anpassa stödet till individuella behov – är ofta viktigare än strikt jämlikhet.

I slutändan var mentorerna överens om att att anpassa sina tillvägagångssätt och prioritera inkludering leder till rikare kreativa resultat för alla inblandade.

Utforska den fullständiga P2CC-guiden

Återgå till plattformen för att utforska alla fem guideavsnitt som utvecklats av P2CC-partnerskapet runt om i Europa.

← Alla ämnen